Malmö accelererar omställningen till cirkulär ekonomi genom URBACT nätverket Let’s go circular!- Paving the way for a Circular Transition of Cities

Edited on 04/04/2024

Let’s go circular! workshop Foto: Malmö stad

Let’s go circular! workshop Foto: Malmö stad 

Malmös målsättning är att vara klimatneutralt år 2030 och övergången till en cirkulär ekonomi ses som avgörande för att nå målet. Världen är linjär i sin konsumtion, så även Sverige och Malmö. Majoriteten av resurserna som Sverige använder för att tillgodose sina behov och efterfrågan kommer från uttag av nya resurser. Som ett steg i att ställa om till en mer cirkulär ekonomi har Malmö gått med i URBACT nätverket Let’s go Circular! vars syfte är att bana väg för en hållbar, rättvis och produktiv omställning av städer mot en fungerande cirkulär ekonomi. Genom utbyte med andra europeiska städer har Malmö nu möjlighet att vidareutveckla arbetet med stadens cirkulära omställning.

Enligt The Circularity Gap Report är Sverige 3,4% cirkulärt. Landets ekonomi är relativt koldioxidsnål, men också i stor utsträckning linjär. Sverige har, räknat per capita, den fjärde största resursutvinningen i världen. Svenskar konsumerar mer än dubbelt så mycket material som det globala genomsnittet: 25 ton per person och år. Malmö stad är nu en av tio europeiska partners som tillsammans arbetar med att utveckla arbetssätt för hur städer på bästa sätt ska utveckla en holistisk strategi för en stads övergång till cirkulär ekonomi.

Malin Norling, klimatstrateg och projektledare på Malmö stad, berättar om arbetet så här långt.

Vilken utmaning vill Malmö lösa genom deltagande i nätverket?  

Hela världen är linjär i sin konsumtion, så även Malmö. Sverige som land är 3,4 procent cirkulärt, och situationen är troligen likartad för Malmö. 100 procent cirkularitet är svårt att uppnå, till exempel finns sammansatta material med gifter vi inte vill ha tillbaka in i systemet, men vi kan bli betydligt bättre. Malmö vill nu påbörja den reella omställningen mot en cirkulär ekonomi.

Många tänker cirkulärt inom den egna organisationen eller verksamheten, men det gör inte att vi förflyttar oss mot en cirkulär ekonomi. Vi måste bli mer cirkulära mellan organisationer.

Du var precis på nätverksträff i Guimarães och Lissabon i Portugal. Vad gjorde ni?

I Guimarães besökte projektet deras landskapslabb, som påminner lite om marinpedagogiskt centrum i Malmö. Labbet är ett samarbete mellan kommunen och ett par regionala universitet. Labbet är en mötesplats för skolbarn, allmänhet, studenter, forskare, kommuntjänstemän och politiker kring hållbarhetsfrågor. Men där bedrivs också forskning och mätning av naturens tillstånd i området, vilket ger kommunen bra indikatorer och uppföljning för sitt miljöarbete.  Malmö stad kan behöva anlita konsulter för liknande typer av mätningar. Genom samarbetet får Guimarães forskare som hjälper staden att mäta miljötillståndet. Landskapslabbet var en bra samlingsplats och ett upplägg som Malmö kan inspireras av.

Projektet besökte även avloppsreningsverket i Lissabon, där de har arbetat med och utvecklat renat avloppsvatten som en produkt. I Malmö går det renade avloppsvattnet ut i Öresund, men VA Syd har funderat på om man kan erbjuda renat avloppsvatten som en produkt, till exempel som processvatten till industrier. Vi får tipsa VA Syd om Lissabons arbete och höra om de är mer nyfikna.

Vad kommer ni att göra i nätverket? Berätta lite om upplägget.

I URBACT nätverk är det tydligt att man som partner får medel för att arbeta lokalt, även då man ingår i ett internationellt nätverk. Alla partners ska ha en lokal grupp där man samlar aktörer som är viktiga för att lösa projektets utmaning. Deltagarna utgörs av representanter från bland annat näringslivet, fastighetsbranschen, andra förvaltningar i Malmö stad, kommunala bolag, nätverk, Region Skåne med flera. Närmast lanseras en första version av färdplan för Malmös omställning till en cirkulär ekonomi, som tagits fram tillsammans med projektets lokala grupp i Malmö.

Malmö stad har fått gjort resurskartläggningar av flöden inom livsmedel, textil och plast i Malmös geografiska område. Frågorna som ställts är: Vad har kommit in/ut/cirkulerat i Malmö inom respektive flöde? Ambitionen är att identifiera potential för cirkulära lösningar, minska klimatpåverkan och testa matchning av restresurser mellan verksamheter. Kartläggningarna kommer arbetas med tillsammans med den lokala gruppen, för att identifiera åtgärder och uppdatera färdplanen. Det internationella nätverket kommer också få ta del av kartläggningarna och av våra lärdomar.

Resurshubben i Malmö lanserades i mars och är en ny arena för företag, verksamheter och entreprenörer som vill driva omställningen till en resurssmart och cirkulär stad. Lokala aktörer får möjlighet att utbyta kunskap, utveckla cirkulära affärsmodeller, hitta synergier och lösa gemensamma utmaningar på innovativa resursmedvetna sätt. Företag kan på så sätt upptäcka om de kan utbyta resurser. Arbetet med hubben initieras och faciliteras av Malmö stad med ambitionen att hubben ska växa fram organiskt och utvecklas tillsammans med lokala företag och aktörer. Det kommer även erbjudas resurscoachning för att hjälpa företag att bli mer effektiva inom företaget. Många i den lokala gruppen vill ha denna typ av mötesplats, eftersom de har uttryckt ett behov av att kunna hitta varandra och vilka restresurser som behövs eller finns att tillgå.

I Malmö kommer projektet även ha ett event där företag och föreningar får lära sig mer om hur de kan ta del av extern finansiering för att göra Malmö mer cirkulärt. Talare är finansiärer och stödorganisationer, så som Almi, Resource, Swedbanks Ägarstiftelse Skåne, Vinnova och CircularInvest.

Vilka skulle du säga är fördelarna med att ingå i ett URBACT nätverk?

Vi får se och höra vad andra europeiska städer har gjort och hitta kopplingar till verksamheter i Malmö. Norra Portugal har ett textildistrikt som Siptex, Sysav, kan vara nyfikna på och eventuellt ha samarbete med. Riga har arbetat mycket med cirkulärt byggande, vilket är av intresse för Malmö Stadsfastigheter och aktörerna inom LFM30 (byggsektorns Lokal Färdplan Malmö för 2030). Övriga Europa har ofta ett avfallsfokus inom sitt cirkulära arbete och har inte alltid kommit lika långt i att upphandla cirkulära produkter. Som en del av utbytet i nätverket har vi presenterat Malmö stads arbete med cirkulär upphandling för deltagarna i nätverket.

En annan fördel är att varje nätverk får en dedikerad expert. Vår expert är ambitiös och kunnig, ett levande uppslagsverk. I den dedikerade expertens uppdrag ingår besök hos samtliga partners, och vår har besökt Malmö för projektets nulägesanalys där hon listat utmaningar och gett förslag på fokus framåt.

URBACT förespråkar också att det ska vara roligt att lära! Ens lokala grupp kanske får ha möte på ett udda ställe, utomhus eller i samband med en utflykt. Gärna med ett annorlunda mötesupplägg med kreativa övningar. URBACT delar med sig av bra workshopövningar och metoder, och betonar att det är arbetet tillsammans som är viktigt. Projektstart blev på URBACT Summer University i Malmö tillsammans med alla URBACT-nätverk och det var kul att få träffa dem.

Genom nätverket får vi träffa många kunniga människor från olika hörn av Europa. Det blir många perspektiv på vår gemensamma utmaning!

Submitted by Sara Palo on 05/03/2024